Vid foten av Nybohovsberget En kundvagn framför blandskog. Trots närheten till närförorter som Liljeholmen och Aspudden, domineras landskapet av flack utspriddhet. Läser att den platsen ingår i planen för Södertäljevägens utveckling mot urbant stadsrum. Den som lever får se. https://vaxer.stockholm/projekt/sodertaljevagen-far-nya-urbana-stadsrum/
Nu ligger mitt projekt för Konstdepartementet uppe för bokning. Camera Obscura är ett projekt för högstadiet och gymnasieskolor där jag utgår ifrån den mest grundläggande principer för fotografisk avbildning. Grunden till all fotografi, från ögats uppbyggnad till bilder tagna med telefonen och bilder från rymden fotograferade med teleskop, bygger på samma enkla princip, relationen mellan ljuset från ett hål och en vägg som ljuset träffar. Fenomenet som kallas Camera Obscura
Något som man vanligen bara snabbt passerar, utan att ägna någon uppmärksamhet, förändras när man börjar studera det. Detta något kan vara vad som helst, ett elskåp, ett träd, en pet-flaska slängd på marken, en insekt som kryper på en sten, alltså något som vi har en generell blick på. Vi känner alla till dessa saker och händelser då de ingår i vår erfarenhet. Genom att ta rollen som observatör,
Punctum and Studium The explanation of Roland Barthes theory of punctum and studium in Camera Lucida is a bit unclear to me. I understand the concept, but when looking at this image I certainly can not find the punctum. If you look closely on the eye on the right side of the face, there is a black s-shaped fragment. Since this is the positive of a Polaroid 665 pack film
An Image of Swedish author Anderz Harning. I made this image of Anderz at Gothenburg Book Fair in September 1991. One could argue that this image lacks most of the qualities that makes a beautiful picture; composition, tonal range and what not. I’m convinced that it is rather the absence of these qualities that makes the image. A few month after this image was made, Anderz Harning passed from accidentally
Julaftonen 1992 i Mjölby. Silon som dominerade stadsbilden på den lilla orten är numera riven. Minns tågstationen som på den tiden var bemannad. Där kunde man köpa biljetter för kontanter till resten av Europa, om man fick för sig det. Vad mer fanns här att minnas? En kinarestaurang, biograf och en underutvecklad galleria. Och så silon naturligtvis. Ständigt dessa silos.
(Dröm) Kvar på kanten vid sjön stod en liten väska. Vad som föregått här är oklart. Kanske en fridykning eller konstsim som gått snett, men var är den andra skon? Innan jag går vidare tittar jag snabbt i väskan utan att hitta något egentligt svar.
Den här texten har sitt ursprung i mina upplevelser och intryck i samband med fotograferingsuppdrag i mäklarbranschen. För att få bra bilder, blir en stor del av jobbet att komponera så att så lite saker som möjligt kommer med i bildfältet. Fotografiernas utseende påverkas av kampen mellan verklighetens behov av materiellt välstånd och minimalistisk estetik i idévärlden. Samma konflikt pågår utanför bilden, behovet av saker gentemot idén om det avskalade
Dagen efter 9/11 idag, bilden är från 1993. Det tog lång tid att ta sig upp, man fick byta hiss halvvägs. Väl uppe var det som på alla andra utsiktsplatser; kringrusande barn i olika åldrar, souvenirer i plast, dyr varmkorv och kladdigt av utspilld läsk. Som vanligt fast högre upp ändra ställen. Ingen märkte ”skakningen på främre däck”. Oanandes fortsatte vi som vanligt. Halvformatskamera och Kodak Tri-X.
