[et_pb_section admin_label=”section”][et_pb_row admin_label=”row”][et_pb_column type=”4_4″][et_pb_text admin_label=”Text”] Hus på Infanterigatan, vy från Armégatan Vy från Infanterigatan mot Armégatan Park mellan husen. Fasad. Infanterigatan utgörs av fem stycken identiska 10 våningshus. Byggår 1962 till 64. [/et_pb_text][/et_pb_column][/et_pb_row][/et_pb_section]
[et_pb_section admin_label=”section”][et_pb_row admin_label=”row”][et_pb_column type=”4_4″][et_pb_text admin_label=”Text”] Lamellhus med 6 våningar samt lägre 3 våningsbyggnader. området är byggt 1966. I bakgrunden Victoria Tower. Fasad på insidan av Svalgången 7-1 Svalgången 9-29. Victoria Tower i bakgrunden är enligt arkitekten Gert Wingårdh inspirerad av den mikrofon Charlotte Perelli använde när hon framförde ”Hero” i 2008 års melodifestival. Svalgång syftar på de loftgångar som finns på 6-våningshusen. [/et_pb_text][/et_pb_column][/et_pb_row][/et_pb_section]
[et_pb_section admin_label=”section”][et_pb_row admin_label=”row”][et_pb_column type=”4_4″][et_pb_text admin_label=”Text”] En del av bostadsområdet Jungfrudansen, vy mot väst. Byggt i början på 1970-talet. Inne i området, lekplats och grönområde. Inne i ringen av huslängor finns fyra lamellhus. Fasaden på insidan En av infarterna till Jungfrudansen. Alla längorna vänder sig mot utsikten över Ulvsundasjön vilket gör att fasaderna som vetter mot gården med sina små fönstergluggar känns på något sätt kal och sluten, som om det som
Fotografiet har en fascinerande förmåga att vara flera saker samtidigt och är kontextberoende på ett speciellt sätt. För att utveckla resonemanget om arkitekturfotografiet vill jag försöka ge en något mer högupplöst bild om varför det ser ut som det gör och betrakta både den kommersiella respektive konstnärliga delen av genren. Man kan alltså tala om arkitekturfotografi som i bland är en kommersiell produkt, som kan jämställas med reklam, och
Östgötaslätten; köpladearkitektur och en liten energiskog. Ungefär så här ser det ut under en färd över östgötaslätten på E4:an förbi Linköping och Norrköping. Där det tidigare var åkermark, natur eller rent av låg en och annan gård eller by, finns numera kluster av köplador med tillhörande lagerlokaler. Ett landskap av köplador.
[et_pb_section admin_label=”section”][et_pb_row admin_label=”row”][et_pb_column type=”4_4″][et_pb_text admin_label=”Text”] Bostadshus med ett system av loftgångar och gångbroar som förbinder huskropparna, tillsammans med trappor mellan souterrängplan och gatuplan. ”Los bajos de Argüelles” ligger mellan Calle de Andres Mellado och Calle de Gaztambide. För några år sedan fanns här en mängd av diskotek och klubbar. Allt det är nu bortstädat. Texten nedan av Ángel García-fraile Aracil, arkitekt [/et_pb_text][/et_pb_column][/et_pb_row][/et_pb_section]
[et_pb_section admin_label=”section”][et_pb_row admin_label=”row”][et_pb_column type=”4_4″][et_pb_text admin_label=”Text”] Hagalund i Solna utgörs av åtta stycken blå 14-våningshus som stod färdiga 1973. Över Hagalundsgatan löper gångbroar som binder samman gårdarna mellan husen. En trafiklösning som återfinns i andra miljonprogramsområden. Bostadsområdet är byggt på gamla Hagalund som var ett egnahemsområde som blev en kåkstad. I korthet så såg de styrande på 1940-50 talet, området som i förfall med och omfattande sociala problem. De boende protesterade utan
[et_pb_section admin_label=”section”][et_pb_row admin_label=”row”][et_pb_column type=”4_4″][et_pb_text admin_label=”Text”] Några bilder från den Östtyska säkerhetstjänstens högkvarter på Normannenstraße. Växterna har förmodligen stått där sedan verksamheten var igång. Berlin, 2003. [/et_pb_text][/et_pb_column][/et_pb_row][/et_pb_section]
Arkitekturfotografi Bildkonsten och i synnerhet fotografiet är intimt länkad till den tekniska utvecklingen. Ny teknik som mindre kameror, bättre optik, snabbare och mer högupplösta medium att registrera bilden på osv, är avgörande för hur det fotografiska mediet har utvecklats, både visuellt och estetiskt. Man behöver inte i detalj känna till hur fotografiets teknik och estetik utvecklats för att kunna se skillnad på genrebilder som nyhetsbilder, reklam eller mode som är
Hallonbergen i Sundbyberg. Området projekterades redan 1958 men stod klart i mitten på 1970-talet. Hallonbergen som är en del av miljonprogrammet fick redan i samband att området stod klart, kritik av läkaren Nils-Erik Landell i Hallonbergen – framtidssverige? Om livsmiljö i storstad (1974). Miljonprogramsområden i Sverige skildras på ett ofta svepande sätt som belastade med problem inbyggda i det själva arkitektoniska programmet. Jag tror att man behöver en uppdaterad syn på dessa